Många svenskar har ett alkoholberoende eller en riskkonsumtion av alkohol. Detta får konsekvenser på många områden, bl.a. i arbetslivet. Men det går att behandla alkoholberoende, och det finns mycket en arbetsgivare kan göra för att förebygga riskbruk av alkohol
Alkoholism är en kronisk, progressiv och dödlig hjärnsjukdom. Den går dock att behandla, och att det går att tillfriskna från sitt alkoholberoende. Läs mer om alkoholbereonde och alkoholism här.
Ungefär av miljoner svenskar dricker alkohol – ibland eller ofta. Av dessa uppger 16 procent att de har en riskkonsumtion av alkohol, enligt statistik från Systembolaget. Hur påverkar detta de svenska arbetsplatserna?
Hur kan arbetsplatser arbeta mot riskbruk av alkohol?
En person som är storkonsument av alkohol kan utgöra en risk i arbetslivet, för såväl sig själva och sina arbetskamrater som för dem personen kommer i kontakt med i sitt yrkesutövande (patienter, passagerare m.fl.). Sannolikheten ökar också för att personen ska göra kostsamma misstag.
Hur kan en arbetsgivare arbeta för att förebygga riskkonsumtion av alkohol hos de anställda? Viktiga pusselbitar är att:
- Utarbeta en alkohol- och drogpolicy.
- Utbilda nyckelpersoner inom verksamheten.
- Stärka chefernas trygghet i att kunna hantera frågan.
På Folkhälsomyndighetens webbplats går det att läsa mer om en studie som syftar till att klargöra hur effektiva dessa metoder är. Studien skulle avslutas år 2020, men kanske har den fått flyttas fram på grund av pandemin, det framgår inte riktigt av informationen på myndighetens sajt.
Vad säger lagen och reglerna?
Arbetsplatsernas inställning till alkohol är också reglerad i lag. I arbetsmiljölagens andra paragraf står att:
Arbete ska planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö.
Arbetsmiljölagen
Vidare står det i Arbetsmiljöverkets föreskrift 1994:1 10§ att arbetsgivaren ska ha rutiner för att möjliggöra arbetsanpassning och rehabilitering. I detta ingår rehabilitering vid missbruk av berusningsmedel som alkohol.